Hågkomster med anledning av en kopp från Bing Gröndahl

Inte fick värmen asfalten att blomma, nej det vore att fara med osanning. Men på den tiden kunde nylagd asfalt i värmen vägra att stelan. Små krumma barnafingrar rullade kulor, som panerades i sand. Lyckan var fullständig när sådan asfaltkula förmåddes rulla nerför en preparerad bana bakom HP's livs. Kan inte minnas om det någonsin lyckades helt och fullt. Men lite tidsfördriv på den unge pojkens promenad från Stampgatan till mormoderns hus på KarlXGustavsgatan. En sjuklig syster till mormodern behövde hjälp att handla. Det anförtroddes den unge att med några slantar i de hemsydda kortbyxornas påsydda fickor, att inhandla en halv limpa och e liter mjölk i den för ändamålet inrättade affärsrörelsen.
Inhandlade varor levererades till sjuklig mormorssyster. Syster Hulda log ett blekt leende och inbjöd det unga varubudet att sitta ned på balkongen. I fin porslinskopp med fat bjöds han kaffe med mjölk och två sockerbitar. Dagens ungdom skulle med viss bestämdhet påstå att det handlade om sötad latte! Såfana ord var inte uppfunna i den unga pojkens tid som pojke. N', det handlade om en halv kopp kaffe och en resten var mjölk. I denna utspädda dryck smältes långsamt två sockerbitar. Var man otålig nog, så kunde man fiska upp en halvsmält sockerbit och suga sötman ur densamma.
Till denna dryck serverades en limpsmörgås med ost. Det var en viss njutning för den unge pojken att bli bjuden på sådana lyxigheter. Hemma i barndomshemmet hade fadern under en tid drabbats av Frisksportrörelsens ideal. Detta innebar att alla normala brödsorter var förbjudna och försägs med tabulappar och ibland även långa föreläsningar om degiga limpors destruktiva inverkan på det växandet släktet. Nej det skulle vara masonitliknande osötade brödlimpor, som beät skivades med hjälp av bågfil eller fogsvans. Nu fanns det dock ett alternativ, ett vitt bröd som var svartprickingt av frekvent istoppade kumminsfrön. Dessa kumminfrön gav en äcklande smak till limporna. Det var därför den unge pojken omsorgsfullt och nogsamt pillade ut dessa frön och gömde dem under skeden till morgonschokoladen. När drycken var urdrucken kunde man hjälpligen dölja fröna i bottensatsen.

Så inte var det underligt att dessa samaritinsatser på sommarlovsmorgnarna var av  lockande karaktär. Sommarlovsledig moder  konstaterade att att Mosterns, ja det var moderns moster, behövde hjälp med handling. Tultande påg förpassade sig själv från hemmet på Stampgatan till mormoderns hem. Det inhandlades en halv limpa och en liter mjölk. Nu ska det påpekas att detta var långt innan tetror och annan pappersförpackning användes som mjölkförpackning, nä på den gamla goda tiden användes mjölkanna. Mjölken hälldes upp ur stora tunnor med mjölk med hjälp av ett litermått.

Väl kommen tillbaka kunde det unga varubudet njuta förbjuden frukt på balkongen med viss utsikt över Öresund.
Det var mosterns och min hemlighet, att jag som tack för hkäpen bjöds på kaffemjölk och degig sötlimpa med ost En hemlighet mosterns tog med sig i graven. Hennes  förbrytelser mot faderns önskan att är masonitbröd eller svartprickig osötad vitbröd är väl numer preskriberat och ej längre straffbart!
Mostern hade under sitt yrkesverksamma liv sålt porslin i en affär som hette Forma. Där hade hon krängt porslinskoppar, porslinsfat och annat av porslin. Ords som kongelig dansl, Bing Gröndahl och Rosenthal stod som spön i backen, när hon talade om porslin. Vi som överlevde henne har ännu serviser i från hennes välfyllda skåp. De efterkommande släktleden har redan nu i sin ägo porslinsföremål, som en gång promotats av mosterns som bjöd på kaffemjölk med degig sötlimpa!

Måhända serverades  på balkongen, med viss utsikt över Öresund, kaffemjölk i en kopp från Bing Gröndahl!