Vem behöver hemgym när det finns ögondroppar

S edan en tid tillbaka är Vallbybloggaren ordinerad av utbildad läkare att varje kväll begjuta sina ögon med en droppe av någon undergörande drog. Dessa ögondroppar har levererats i en liten plastflaska. Så liten att den lätt göms bakom en enkrona.
Vallbybloggaren har ingen aning hur många av eventuella läsare, som försökt att själv förbassa en droppe från en behållare in i ögat. Måhända är det skribenten, som är ovanligt klumpig!
Att utföra ordinerad åtgärd utan spegel är helt ogörligt. Innan droppen lämnat behållaren har skribenten snabbt och effektivt, rent instinktivt slutit ögonlocken.
Han såg en lösning på problemet.
Använd spegel!
Ibland undrar man vilken uppfattning ögonläkare har om personer med synnedsättnings kapacitet att betitta sig själv i spegel. Jag lkovar man kan inte droppa ordinerad drog i ögonen med glasögon på.
Jag lovar utan glasögon och med huvudet lätt tillbakalutat, enligt manualen för drogen, så är det inte mycket ögon man ser.
Det gäller att gissa vart i den suddiga spegelbilden, som ögonen är!
Försiktigt för man den lilla plastflaskan upp mot det man förmodar är ögonen.
I en viss vinkel försvinner flaskan och allt man ser är ett par suddiga fingrar!

Försök görs att luta kroppen i opraktisk vinkel... åhh det känns i magmusklerna!
Nytt försök att finna ögonen och helt logiskt nytt misslyckande!
Använder vänsterhanden för att dels hålla ögat öppet och dels låta den utgöra en strimlad bana till det öga som ska begjutas. Kroppen vrids i någon akrobatisk rörelse, samtidigt som huvudet enligt manualen håll bakåtlutas. Det känns i i varenda muskel. Efter ett flera minuter långt gympass är så en droppe av den dyrbara vätskan korrekt applicerad.
Nu återstår det andra ögat.. det öga, som har bäst kapacitet!
Vilket gör att den plats var de dyrbara dropparna ska hamna är än mer suddigt!
Förvånad sambo lutar på huvudet och tittar på Vallbybloggarens akrobatiska övningar! Ett litet leende skymtar på hans lakritssvarta läppar. Han gör en perfekt rollgestaltning av Wodehouses fiktiva betjänt Jeeves. Ni vet han, som visade sin upprördhet, med en nästan osynlig krusning av överläppen.
Nu blir det ännu mer akrobatik!
Den lilla plastflickan skickligt dold bakom suddiga fingrar. Denna invisibilitet löses hjälpligt genom att vrida handen till en onaturlig position. Kroppen lutas i en än mer onaturlig ställning. Flaskans pipettliknande öppning närmar sig ögat.
Aj det blev för nära. En snabb oväntat blinkning får flaskan ur läge och den dyrbara droppen hamnar som en trillande tår på skribentens kind.
Nya ansatser. Nya insatser!
Efter ytterligare fem minuters akrobatik framför spegeln är den dyrbara droppen förpassad till avsedd plats!
Svetten lackar! Musklerna värker!
Vem sjutton behöver ett hemmagym, när man är ordinerad ögondroppar!

Så blev det grönt.....

- Hejsan det är syster Petronella på ögonmottagningen kan du vara här om en timme!

Vallbybloggare, så vänligt inställd och villig att tillmötesgå alla, svarade hurtigt ja på telefonröstens föerfrågan. Han fick också rådet att inte köra bil, då någon form av droppar skulle bestryka ögats framsida.
- Nejdå, jag ska inte köra bil!
Ni märker hur positiv han är  till allt. Ordet "nej" finns ionte i hans ordlista.
Efter telefonpåläggning kommer eftertankens anemiska ansiktsfärg.
Sambon tas med på en hastig dräneringspromenad. Gruset sprutar när vi tar sista kurva med bredsladd. Visst borde man lära sambos pinka gående!
Ett antal godbitar göms i trevna stugan. Se sambon gillar att leta godbitar, när han är färdig med dagens disk!
Ett snabbt besök på Vallbys handel för tobaksvaror. Där kan man kolla hur många resor som finns kvar på busskortet. Det fanns resor i massor, så bara ila vidare till upphämtningsplats för bussresenärer. Försmädligt visar en buss baksidan, mot annalkande vallbybloggare. Väntan ser ut att grusa tidsplaneringen. Buss anländer. Busskort visas för kortläsare, som prompt annonserar att kortet inga resor har! Frustrerad diskussion med bussförare. Vallbybloggarens milda sätt och vänliga leende samt uttryck för bussförares ansvarsfulla yrkesval vinner och färden mot lasarettet kan börja.
Fem minuter före utsatt tid nås lasarettets avlämningsstation för bussresenärer.
Ilar lätt flåsande genom svängdörrar, som rör sig alldeles försakt.
Ögonmottagning följ bokstaven K.
Han följer pilar och i bästa olympisk gångarstil passeras flera mer saktfärdiga lasretssbesökare.
En hiss, som rör sig oändligt sakta, tar honom upp till det våningsplan där önskad mottagning finns.
Exakt i tid.
Med ett lättat leende talar han om för receptionisten att önskad närvaro kan konfirmeras.
- Tag en nummerlapp och sitt ner och vänta!
Så sitter man där och väntar i en kvart! Tacken för att man ilat och hoppat över lunchen!
Efter att ha bidragit till den gemensamm insamlingen för behövande sjukhusanställda, släpps Vallbybloggaren in till ett annat väntrum.
Med beslöjad blick läser han en tidning om Inredning med antika möbler! Förstår egentligen inte varför dessa tidningar så överflödar väntrum! Träffar vänner i väntrummet och vi utbyter några tankar.
Visas in i ett provrum, som tycks svämma över av märkliga maskinmonster. Ombedes luta hakan mot en för ändamålet placerad hakhylla. Ögonen träffas av en nästa omärklig luftstråle, men som ändå får en att rycka till.
Ny väntan.
En vänlig doktor ber Vallbybloggaren följa med. Vi anländer till nytt provrum. Där någon geggig vätska eller gel droppas i ögonen. En specialgjor lins placeras innanför ögonlocken och ögonen betittas.
Tyckte doktorns sa, att hon skulle mäta kamvinklarna, men det måste vara fel.
Efter ett långt tag är doktorn färdig. Vallbybloggaren känner sig ganska färdig han med.
- Du har glaukom, förkunnar läkaren uten minsta antydan till tröstande leende.
Hon skulle skriva ut ögondroppar.
Hon ville se mig igen om fjortan dagar ungefär.
Inhandlade ögondroppar. Nästan lika dyrt som en full tank bensin till bilen, så det kanske var kamvinkel hon mätte i alla fall?
På kvällen försökte jag droppa inhandlat vätska i ögonen, Vilekt visade sig svårare än det lät.
Flaskan var så lite att hur han än höll den lyckades hans hand skymma avsedd dropplats. Det behövdes några akrobatiska övningar framför badrumsspegeln, innan lämplig position hittades.
Nu är det bara hoppas att ögondroppar kan hejda utbredningen av beslöjade fält.
Med sedvanlig optimest säger Vallbybloggaren:
Vi ses!