En skröna så god som någon

Mustafa satt  något konfunderad i den djupa fåtöljen.
Han funderade på det hans sondotter berättat.
Mustafa var av släkten sedd som en vis man, orubblig i sin gudstro. Han kunde ibland upplevas fyrkantigt rigid i sina teser om otrogna och svikare.
Nu hade hans sondotter Fahima berättat, att hon inte vill ingå äktenskap med Saed. Inte för att han var obehaglig, utan endast beroende på hon var lesbisk och i smyg haft ett förhållande med en dansksvensk florist, som heter Bente.
Mustafa hade hört om en god vän, som hade samma problem, men med en sonson, som om han mindes rätt hette Khalid och arbetade som softwareutvecklare.
De två äldre gentlemännen, Mustafa och hans vän Yousuf, träffades hemma hos Yousuf över en kopp te och några dadelkakor.
De diskuterade sin barnbarns sexuella läggningar.
De visste att Koranen klart uttalat att män inte ska efterlikna kvinnor ock kvinnor inte efterlikna män. Det är en förbrytelse mod den gudomliga viljan.
Många tekoppar sedan och efter en djup religiös diskussion , var det som blixten slig ner hos Mustafa.
-Du Yousuf, sa han, jag tycker vi ska kalla till ett möte med våra barnbarn och framlägga ett förslag, som räddar våra familjers heder.
- Jag ställer inte upp på några väldsamma hedersuttryck, svarade Yousuf och befarade det värsta.
- Du känner mig bättre än så, invände Mustafa. Mitt förslag är mycket listigare än så.
- Nu blir jag riktigt nyfiken, sa Yousuf med ögon fyllda av möjligheters ljus.
- Jo, ingen av oss vill ju att vår kära ska förskjutas eller på annat sätt bringa vanheder över våra familjer. Vi ska verka i de mest hemliga rummen. Vi ska låta dimmor av okunskap omsluta detta.
-Nå, så berätta nu, nästan skrek Bile och satte en dadelkaka i vrångstrupen.
Ett ihärdigt hostande och ryggdunkande vidtogs nu.
Efter ett par minuter kunde Bile återigen andas normalt, även om hans ögon ännu tårades.
- Jo, så här gör vi sa Mustafa.

De två äldre gentelmännen förde en tyst ivrig diskussion.
 Fördelar vägdes nogsamt och nackdelar dryftades och argument formulerades.
Teet var för länge sedan kallt och dadelkakorna ett minne blott på det tomma kakfatet.

Tre månader senare vigdes Khalid och Bente. De flyttade in i ett nybyggt parhus på Tundran på Vallby.
Yousuf var nöjd med sin nya svärdotter, även om han hade svårt förstå vad hon sa!
Hemma hos Fahima smiddes planer på ett bröllop med Khalids gode vän, bilmekanikern Sven-Anders.
Visserligen hade de fått muta honom med en ny bil för att han skulle konvertera, men det var inte så svårt, när man känner den blivande svärsonens svagheter.
Så hände det att Fahime en vacker solig lördageftermiidag i slutet av april sammanvigdes med Sven-Anders. De flyttade in i den andra lägenheten i parhuset på Vallbytundran.
Mustafa och Yousuf log i henmligt samförstånd varje gång de träffades!
Ett antal år senare fylldes området av glada barnaskrik.
En god vän till Bente frågade hur de hade det, hon och Khalid, då väninnan visste vem Bente verkligen älskade.
-Det går bra, sa Bente, ser ju inte så mycket av Khalid. Han är mest i garaget med Sven-Anders. De jobbar med något binärt kopplingsprogram.
Det är bra, fortsatte hon, då får jag så mycket tid med Fahima.
Klart senaste julen var besvärliga och visst undrar dagispersonalen när vår dotter sjunger:

"Jag såg tomten kyssa pappa jag..."

En skröna så god som en annan skröna

I den lilla idyllen  inväntades helgen på sedvanligt sätt. Innevånarna i idyllen avslutade städningen inför två lediga dagar. En del hade inrett lönnrum med kulörta lyktor och strött dillkronor på golvet(en gammal sed från den tid då dill var dill och persilja persiljaoch ingen dillade eller prata persilja).
.
Allt var alltså som vanligt i idyllen inför den kommande weekenden.
På idyllens torg, framför butik och pizzeria hade några av de daglediga samlats för att dryfta senaste nytt.
 Ämnet för samtalet var förre musikern  Inge "Fissmoll" Bedur och hans alltmer sedeslösa leverne. Det misstänktes stark att han i sin flygel ingalunda tog det piano, utan därstädes hyste ett harem. Ävenså hade han stadigvarande varit gäst på idyllens lilla pizzeria med dithörande bakficka.
-Exempellöst, sade en av de daglediga fylld av upprörda känslor, å han ska vara ett föredöme för det uppväxande släktet fortsatte han med förtrytelse.
-Så farligt är det väl inte , försökte en mindre upprörd bänknötare gjuta olja på vågorna, minns att han även varit mentor åt många unga, som nu tjänar sitt levebröd på att lära andra spela på ackord!
Samtalet blev allt mer hätskt och vänner tycktes klippa vänskapsband på löpande band. Lockade av den upprörda diskussionen hade idyllens före detta bullbagare anslutit till gruppen. Med den direkthet och frankhet som många års degande i bagarstugan gett honom kastade han sig in i samtalet!

- Det ska ni bara veta, kära vetebullar, att  Inge "Fissmoll" Bedur verkligen har ett harem i flygeln, sa han upplysande. De övriga tystnade och stirrade på honom med stora ögon.
Samfällt om än inte direkt samtidigt sa de:
-Hur kan du vara så säker på det?

- Jo, sa före detta bullbagaren för varje gång  Inge "Fissmoll" Bedur tager sig en geting, tager han sig också en bihustru!