Lyssnade på nyheterna...ingen prinsessa född idag!

Sambon var mycket angelägen! De djupa bastonerna var en skymf för en man, som vill förlänga sängvärmens härlighet. Att gå nära, placera en kall blöt nos vid Vallbybloggarens hörselingång tycks få sin tribut. De dova bastonerna får innerörets membram skälva. Uppvaknandet blir allt mner märkbart.
Att doppa bara fötter i det kalla golvets iskyla är inte behagligt.
Allt mer frekvent svansviftande från sambon är tecken på vem som vann kampen. Hjälpligt är den första koppen kaffe i kampen mot förlängd dvala.
För klimatet anpassade klädesplagg iklädes och stålsättande för morgonkyla uppmanas att infinna sig.

Vi båda hade gårdagens töväder i friskt minne. Ni vet ett väder där droppen Dripp och droppen Drapp, inte bara trullar nerför förstutrapp, utan också tävlar om att minimera det vita kristalltäcke, som en längre tid täckt Vallbytundran.
Gårdagens töväder, med hopp om vår, är som bortblåst. Kalla vindar örfilar Vallbybloggarens ansikte. Mössan dras längre ner över öronen. Parkasens dragkedja ännu högre upp i halsen. Till och med Vallbytundrans småfåglar har lämnat tillbaka gummistövlarna och iklätt sig mer värmande skodon.
På håll ser vi andra hundägare, som även de förlorat kampen om förlängd dvala. Tror vi alla vandrar med sängvärmen ännu ej glömd, medan våra fyrbenta sambos förpassat denna längtan till minnenas skräphög. För fyrbenta sambos existera inget hinder, som sängvärme eller hemtrevnadens brasas hetta. Här är det full fart i jakt på nuets upplevelser. Korta skall väcker uppseende och fyrbentas morgonhälsning blir verklighet.
Under denna tidiga isiga morgonpromenad väcks tanken på att dte nog snart är vår ändå. Snåriga trädplanteringar är fulla med svällande knoppar. En och annan sambolös morgonvandrare har varken mössa eller jacka. Lättklädda, som de redan trodde gårdagens löfte om vår var infriade. Det kan komma surt efter, om man tror på sådana falska löften som töiga februaridagar.

Byggarbetarna strax söder om Vallby Centrum har påbörjat grundarbetet. Marktäckande väv har lagts ut och singels och annan småsten kratts ut över denna väv. Snart skall det gjutas och väggar resas! I takt med att våren blir allt mer annalkande kommer konturerna av ett rund hus att bli skönjbart.
Kalla morgnars promenad förgyulls av den värmande kaffekoppen vid hemkosten. Sambon får att tandvårdande tuggstycke, vilket är sambons kaffeersättning.
I väntan på att Vallby ska vakna njuter både sambo ich Vallbybloggaren själv av sängens eftervärme.
Nyhetssändning utan prinsessfödslar är ganska njutbart!

Löftenas afton eller en dans för hopplösa

Vallbybloggaren lutade sig behagfullt tillbaka i läsefåtöljen.
Förberedelserna för årets champagneafton är gjorda.

Redan igår hade småhuliganerna varit och nallat i storhuliganernas fyrverkeriförråd.
För inte är det väl föräldrar som köpt ut till sina ätteläggar? Så ansvarslösa är väl inte föräldrar idag? Vallbybloggaren kände att rent mordiska tankar väcktes i de mer primitiva delarna av hjärnkontoret.
Stoppa en raket innanför tröjan på dessa kapitalförstörare till fyrverkerihanterare.
En klunk Zoegas Intenso lugnar de blodiga tankegångarna och han suckar djupt.
Öppnar dörren till badrummet, som skänker sambon en ljudisolerad plats.
-Här rädes varken schäfrar eller kamphundar, björn eller varg, säger sambon, men dessa UFO-ljud och UFO-ljus ger mig stora skälvan!
Vallbybloggaren funderar på hur strategiskt förlägga dräneringspromenaderna, så att sambon lider minst. Det ska nog gå i år med tänker han och tänker på annat!
Han tänker på mötet häromdagen, då en vän vid det personliga sammanträffande talade om:
-  Nu ska jag gå och klippa mig!
- Det ska du väl inte, sa Vallbybloggaren. Har du inte tänkt på vilket tokigt uttryck det är!
- Det har du så rätt i, sa vännen småskrattande, kunde jag klippa mig själv hade jag ju lika gärna kunnat stanna hemma!
Det är sådana replikskiften, som gör förmiddagen småfnissande!

Vallbybloggaren tänker på gårdagens tevebagatell, med svenska komiker från fem decennier. Vilken elegans i replikförningen. Vilken snabbtänkthet! Vilken primadonna! Här har dagens skränfockar till babblande  komiker mycket att lära.
Det var allt bra mycket roligare förr, när elegans och fyndighet torgfördes istället för skränande plumpheter.

Hans tankar går till alla de, som planerar att avlägga mer eller mindre välövertänkta löften inför den nya fyrkvartalsperioden.
Hur många hoppas att de ska kunna hålla sina löften.
För hoppas på det måste de ju, annars är de hopplösa!

GOTT NYTT ÅR!