Visar inlägg med etikett slask. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett slask. Visa alla inlägg

onsdag 4 januari 2012

Det blev alldeles svart

Vallbybloggaren och sambon hade på tisdagskvällen tagit en regnig dräneringspromenad. Snön som föll häromdagen är borta och gångbanor ropar skvättande svart. De två noterar att under dagen har skräpcontainrar körts fram till den byggnad i Vallby Centrum, som ska rivas. Fast egentligen så skulle den nya byggnaden varit klar och i fullt bruk.
Hemkomna i trevna stugan, så preparerades soffbordet, för nattens begivenhet. Det ska bli semifinal för det svenska juniorlandslaget i ishockey. Vallbybloggaren vägrar kalla dem "småkronorna", tillskillnad från hurtiga sportkommentatorer. De är ju lika stora som vilken ishockeyspelare som helst.
Soffbordet i teverummet belamras med uppiggande dryck, energigivande tilltugg och annat som kan hjälpa till att hålla korpgluggarna öppna!


Nu hjälpte inte detta, utan Vallbybloggaren vaknade till en svart teveruta!
Han tittade ut och såg att kvällsregnet övergått i i tung blötsnö, som precis klarar måla marken vit.

Han fick åter bilden lagom för att se det svenska juniorlandslaget kvittera. Straffläggningen gick ju svenskarnas väg. Äntligen kan man få sova och slippa oroasig för att teverutan ska bli svart.
Morgonpromenaden med sambon företogs i ett nästan snöfritt Vallby. Visst är gräsmattorna hjälpligt vitprickiga efter nattens snöfall. men gångbanor återigen skvättande svarta.
Nu har snön försvunnit. Den var bara en nattlig gäst. Tror snön dragit norrut.
Detta bekymrar dock inte de som handhar snöröjningsmaskiner. På insidan deras ögonlock finns fortfarande nattens blöta nysnö kvar. Starta dieselmaskinerna, ner med plogen i asfalten och sen kör de så det stänker! De får inte låta sig hindras av det faktum att snön är borta.
Står det snöröjning på arbetsschemat, så banne mig , ropar de samfällt, så ska det snö röjas!

söndag 18 december 2011

Snöslask och julsnask

Det kan på intet sätt uteslutas, att berättelser är upprepningar av vad man en gång hört och av någon outgrundlig anledning lagrat i hjärnans mest dolda delar. Sen poppar ett ord upp. En händelse nuddar den egna hemisfären.
Så lyfts det man en gång hört fram i dagsljuset och en , som man tror, ny berättelse tar form.
Vallbybloggaren har säkert våldfört sig på någon sådan saga från längesedan, i den lilla julberättelse i två delar, som publiceras här på denna blogg på fredag och lördag, dvs den 23 och 24 december!
Så ni som inte har tillräckligt stökigt i julförberedelser, kan ju läsa denna lilla berättelse !
Fast ni får vänta tills fredag!
Då kan det bli en del julsnask i verbal form!
Ute är det annars mest blask och slask, vilket på intet sätt lockar till utevistelse.
Jag önskar att sambon hade samma härliga inställning till inomhuslevende, men det är att begära för mycket.
Nä, ut ska han, med vallbybloggaren på släptåg. Genom nästan decimeterdjupa slaskpölar går färden.
Hemma går det år ett badlakan, att få sambon någorlunda torr och presentabel för innelevnad.
Knappt har tväråkande skidförsedda personer skurit mållinjen, förrån sambons uppfodrande orala läten, tvingar bloggaren ut på slaskvandring igen!
Hur i all världen ska man få något julstök stökat, när sambon hela tiden propsar på utevistelse....