Sony Fikén går ett steg till eller så startade Lice Look

Kaffet var inte mer än utdrucker, då Sony Fikén reste sig i sin fulla längd och ropade:
- Heureka!
Kamraterna runtomkring satte nästan det ännu ej urdruckna kaffet i vrångstrupen. Vad hände nu!
Hade han fått en av dessa underliga ideer igen. Innovationer, som förundrade honom själv och lämnade alla andra med tappade hakor av oförstående!
Sony Fikén hade så länge funderat på dessa sociala plattformar, som gjort sina innovatörer till rika idefattiga personer. Han hade funderat över hur sociala medier givit ensamheten ett nytt ansikte. Han hade något konfunderat förstått att dessa sociala medier hade hög tillvänjningsfaktor. Mycket  mer farliga än nikotin och alkohol, i det perspektivet, hade eniga forskare på flera kontinenter sagt.
Samtidigt förstod han att dessa medier med alla sina appar bara skrapat på ytan.
- Jag ska lansera Lice Look, skrek han till de församlade vid frukostbordet. Ingen ska få undgå vad deras listade vänner gör och har för sig. Tekniken finns, så det är bara att fundera ut hur kopplaihop.

Medfrukostanter tittade förvånat på Fikén och undrade nästan samfällt om han inte fikade efter för mycket. Samtidigt smög sig en nyfikenhet på. Den började som en kittling strax nedanför naveln och fick efter ett tag hjärtat klappa fortare, kinder blossa mer och ögon lystet söka sig till Sony Fikéns ljudande läpprörelser.
- Jag tänker mig, sa Sony, att vi släpper en app, som läser av alla uttag eller köpetransaktioner, som görs med bank eller kreditkort. Vi gör en app, som automatiskt publicerar alla rörelser på nätet. Då får vi reda på vem som söker vara någon annan i Second Life, WoW, Sims med flera. Inget privatliv ska få vara dolt. Andras privatliv tillhör mig!
Sony Fikén skrapade hastigt ihop smulorna efter en knäckebrödssmörgås. Slickade begärligt i sig smulorna från handflatan. Han skyndade bort. Den vita labrocken stod som en strut efter honom, då han försvann ur deras åsyn.

Vännerna såg inte mycket av honom de kommande veckorna. Han var som uppslukad. Visserligen, sa konsulten Solknut, hade han sett en betaversion av Lice Look, när han planlöst surfat på nätet. Men i övrigt var det som Sony Fikén inte fanns.
Lång ti senare uppenbarade sig Fikén igen i vännernas krets. Hans kinder blossade av upphetsning. Håret stod på ända av iver.
- Vilken Succé, ropade han med av rörelse sprucken röst.
- Många tusen har redan anslutit sig, skrek han gällt. Nu är det minsann inte bara triviala uppdateringar av folks frukostvanor och allmänna tyckande av ditten och datten. I förmiddags såg jag hur Lasse Ingvarsdotter tagit ut 200 kronor från en bankomat. Kalle Päron har denna dag köpt 5 folköl i en affär och betalt med sitt kort. Lillan Kilikson har varit aktiv på Second Life i mer än 2 timmar och Nisse Nommolp spenderat 357 kronor på WoW!!!
- Detta är lösningen för alla som vill veta. Inget ska längre ske i det fördolda. Allas privata sfär går nu att läsa som en öppen bok.
Solknut, konsulten ni vet, tittade bekymrad på Fikén! Nu fick han sluta att titta på de där förbjudna sidorna där unga personer poserar mer eller mindre utan kläder.
- Jag ser, sa Sony Fikén, att allas vår vän Lester nyligen handlat kosttillskott från en sajt i Indialand.
Nä. ny gick nog Sony Fikén ett steg för låmgt.....

Det lackar mot jul, väldigt fort nu

Julfirande är av tradition en stor familjehögtid.
En helg då familjer samlas kring matbord och julklappar.
Gemenskapen står i centrum. Inte minst för barnen, de unga, har väntan varit lång.
De har letat i gömslen och vrår efter platser där julklappar gömts.
De har klämt försiktigt, för att se hur många hårda paket det finns. På form och storlek harde försökt avgöra huruvida deras önskningar nått jultomten.
På sjuttiotalet startades en rörelse som ville ge alla de, som inte hade familj samma känsla av gemenskap och trevnad under julen.
Ensamhetens dunkel utmanas under julen av drömmar och förväntningar, minnen och bilder från en svunnen tid. Alla har vi nog minnen av dofter, färger, smaker av en jul som var fylld av gemenskap.
Man kan undra hur det är i den virtuella världen.
Hur många ensamma i ensamhet, tvåsamhet och/eller flersamhet tillbringar julen framför datorn och i olika sociala medier sökt ersättning för gemenskap de förlorat.
Vallbybloggaren har nyss kommit hem till trevna stuga, efter en promenad med sambon. Luften nollgradigt krispig. Vassa låga snöformationer bebygger Vallbytundran. Få har tid stanna prata. Det rusas med stora kassar fyllda med saker, man hoppas ska glädja mottageren. Överfyllda kassar med föda bäres från den lokala ICA-handlaren. Oftast mat som i juligt frosseri ska förtäras under en kort tidsperiod.

Vallbybloggaren mindes plötsligt en jul kring milleniumskiftet, då han på 24 timmar serverade tre julbuffeer i två olika kommuner. Det var nog sista gången han ansträngde sig så mycket! Men det gladde inta bara den kvarvarande egna familjen, utan också två asylsökande familjer, som fann julen enormt ensam.
Nu har han filat färdigt på den julhistoria som ska publiceras på denna blogg i morgon och på julafton. Vallbybloggaren är fortfarande övertygad om att han hört något liknande, men det blir nu hans version!

Till er alla önskar Vallbybloggaren några goda dagar i julstöket!
Nu blir det ljusare och ljusare, snart är sommaren här!