Nattligt försvinnande

Vallbybloggaren och luden sambo hade planerat in sen dräneringspromenad på Vallbytundran, så att den ej menligt skulle inverka på nattens begivenhet. Fotbollsfinal från Brasilien! En final med ystra fotbollslekare. Fotbollssparkare från Brasilien och Spanien, som alla utgör gräddan av fotbollssparkares elit. Möjligen skulle en Messi, en Rinaldo, den långe från Rosengård, en och annan tysk, engelsman kunna ingå i den illustra samlingen av sparkare.
Den ludne nosade intresserad på grästuvor både här och där. Frånvarande löpska tikars visitkort rönte särskild uppmärksamhet för nos, skapad för intressanta dofters upptäckande. Mellan doftpauser gick vandringen snabbt och målinriktad. Det var på hemfärden, som Vallbybloggaren gjorde en ovanlig upptäckt.
Magen skrek efter något att fylla den med. Han påminde sig om att den vanliga kvällsvarden aldrig kom till stånd. Någon bronsmatch med tillhörande straffdramatik hade förryckt schemat för intagande av föda. Han funderade länge och väl på vad som skulle kunna betraktas som lättare nattamat. Något direkt resultat nådde han aldrig.
Väl hemkommen till trevna stugan var obeslutsamheten densamma. Den ludne fick ett hudkex, som belöning för väl genomförd dräneringspromenad. Nu var det Vallbybloggarens tur. Han gjorde nogsam eftersökning i kylskåp. Inget fanns där som lockade. Frysskåpets innanmäte genomsöktes med frenesi och en alltmer skrikande mage. I ett hörn, dolt av fullkornshamburgerbröd och broccoliknyten, fann han en påse med chicken-nuggets. Den påsen hade han alldeles glömt bort. Den, påminde han sig, införskaffades för länge sedan, då en granne hade aviserat ett besök. Ett besök, som sedan inhiberades på grund av grannens samaritska läggning, följa en äldre släkting till akutintag på Centrallasarettet.
Vallbybloggaren startade fritösen och plockade fram en handfull nuggets. En enkel sallad med tomat, oliver, isbergsallad och fetaost blandades. En enkel dressing av craimefraiche, honung, senap och curry blandades till angenäm styrka och smak.  På avstånd hörde han tevens kommentatorer, nästan exalterade, förkunna att snart skulle det minsann hända. Drömfinalen! Årets match!

Medan nuggets muntert friterades fullde Vallbybloggaren ett glas med Ramlösa. Ni förstår nu hur sund han försöker vara. Tevebordeteller som man sa förr, soffbordet, rensades och dukades. Snart midnatt. Nuggets simmade, lätt guppande, på fityroljans yta. De fick torka på hushållspapper innan de hamnade på fatet med sallad och dressing. Det hela bars in till tevebordet. Orent sjunger sparkande världsstjärnor nationalsång.
Vallbybloggaren lutar sig behagfullt tillbaka i soffan. Han sluter ögonen, för att ta sats inför upplevelsen av att se en fotbollsmatch från Brasilien mitt i natten.
Han hinner tänka, att svanen måste vara den mest partipolitiska fågeln. Sen blir det svart!
Klockan 02.30 öppnar han åter sina ögon och förundras över att det då rakt inte är fotboll som visas på teven. Inte en elegant Iniesta eller en finurlig Neymar. Nä det är kostymklädda gybbar, som pratar om något, som i vart fall de tycker är viktigt.
Nåja, tänkte Vallbybloggaren, jag har missat en match, men nuggets from Chicken står mig åter!
Blicken söker sig till det välfyllda fatet! Inte är det chickennuggets som finns på tallriken, de är spårlöst försvunna! Han doppar försiktigt pekfingret i dressingen. Han slickar fingertoppen och erkänner för sig själv, den blndningen hade han lyckats med.
Men kycklingbitarna var borta. Han sökte på golv, han sökte på bord. Han sökte i kök, han sökte i teverum. Kycklingbitarna var mystiskt försvunna. Han var övertygad om att han inte ätit dem själv, för då skulle int emagen fortsätt kurra.
Försvunna chickennuggets, missad tevefotboll.
En svansviftande sambo kommer fram till besviken Vallbybloggare. Han lägger sitt huvud på sned och titar mätt och belåten på vandringskamraten.
- Tyckte det var synd att nyfriterade chickennuggets skulle förfars, sa han med ett belåtet rap och propsade på omgående utgång!

Oktoberfest i München, men här hemma är det september

Vallbybloggaren i all sin fåkunnighet är ivrig att verka folkbildande.  I staden München pågår just nu den årliga ölfestivalen. Måhända kan det för Vallbybor och andra vara intressant veta var denna festival har sin upprinnelse.....
Den 12 oktober 1810 stod bröllopet mellan prins Ludvig och prinsessan Therese. Fem dagar senare, den 17 oktober, hölls en stor hästkapplöpningstävling för att fira detta bröllop. Platsen kom att kallas för Theresewiese, vilket förklarar att än idag denna fest kallas för ”dieWiesn”. Festligheterna blev firade årligen, med undantag för ofredsår eller epidemier. 1819 övertog staden München arrangemansansvaret.

Innehållet i festligheterna började förskjutas från hästkapplöpning till mer renodlat nöjesfält. 

Det var först i och med 1880 års festival som ”die Wiesn” kom att förknippas med öl. Tidigare rådde utskänkningsförbud. Efter 1880 kom resandet av de stora ölhallarna att bli den stora attraktionen.

Ölet som är bärnstensfärgat, alkoholstarkt och smakstarkt får endast bryggas av Münchenbryggerier.

Det sägs att numera omsätter ”die Wiesn” runt 10 miljarder kronor under de två veckor festen pågår och drygt 6 miljoner öl serveras i de stora öltälten.

Den äldre gentlemannen, som passerade husen vid proAros daglig verksamhet på Vallby,  hade säkert inte besäkt Münchens öltält. Han hade med stor säkerhet införskaffat dryckjom, som gjorde hans gång ostabilt rullande, på betydligt mer nära håll. Högt och tydligt förkunnade han med skrovlig alkoholröst:

- Finska pinnar är bara till för finnar! Danska Wienerbröd är bara till för danskar!

Svenska somrar är bara till för svenskar!

Han tittade uppfodrande på de vandrare han mötte, men ingen besvarade hans uttalande.

Möjligen noterade de tyst och eftertänksamt att rysk vodka bara är för ryssar och tysk ök bara för tyskar.

Själv valde vallbybloggaren att tillsammans med sambon styra kosan hemåt för att förbereda kvällens fotbollskväll tillsammans med  en god vän! Nästa år har vi varit goa vänner i femtio år...tänka sig vad tiden rinner iväg!

Arla om morgonen

Solen har precis förmått natten  att övergå i tvivelaktig morgon.
Med kraftansträngning har kvicksilvret, medels armhävning, lyckats nå elva plusgrader.
Sambon är obeveklig.
Sambon  får med krafs och nafs täcket försvinna. Vallbybloggaren kurar huttrande ännu i horisontalläge.
Otåliga gutturala samboljud manar skriftställaren att på börja dagen!
05.12!
"Slöfocken måste upp nu"
Sambons gutturala kommentarer är otydliga, men glasklara.
Med viss tvekan startar skriftställaren kaffebryggaren.
Vattnet begjuter aromframkallande Zoegas Intenzorostning!
Textteve förkunnar att kronprinsessparet väntar barn. Tronföljden är räddad jublar rojalisterna. Demokratin är mindre demokratisk med tronföljare agiterar icke-rojalisterna.
Vallbybloggaren funderar på vad som skulle ske om Kronprinsessparet adopterar ett barn från avlägset fattigt land. Säger successionsordningen något om detta? Kan ett adopterat barn till kungligheter bäras fram på silverbricka och accepteras av statsminister och talman?
Sambon kopplas och morgonens första promenad påbörjas.
Helt ensamma strävar de två fram i soldismorgon.
Elva plusgrader känns kallt med sängvärmen ännu i minne.
Vallby genomkorsas i hastig takt, med undantag för behövliga, ja för sambos behövliga, dräneringspauser.
Hemkomna i stugvärmen, smakar det nybryggda kaffet gott.
Metros sudoko löses i innan kaffet ännu är urdrucket. Får nog införskaffa ett svårare, rent av utmanande, när vallbybloggaren hunnit i kapp den nyss påbörjade dagen!
Ikväll tevesommarens fotbollsliga höjdpunkt....
Helsingborgs IF ska försöka hävda sig mot belgiens fotbollsstolthet Standard Liege!
För vallbybloggaren känns det mer angeläget än kunglig familjelycka, så hoppa på honom bara....
Idag ännu en glorious day !