måndag 24 februari 2014

Ska de var kyrkkaffe så ska det vara redigt kyrkkaffe

Den nya inredningen av kyrksalen hade mötts av blandade reaktioner. Församlingsstyrelsen hade totalt gått bananas. De kunde inte över huvud taget förstå det sätt varpå desssa betrodda medlemmar hade agerat. De var oroade över det rykte som deras pastor fått på bygden. Pastor Byxlös var det namn som studsade mellan skvallerspeglarna. Även bland de mer betrodda församlingsstyrelsemedlemmarna hade ett och annat leende delats. De hade mött pastorn redan på måndagen för att diskutera hans situation. Han hade ivrigt försvarat sig. Det behövdes modernisering av församlingen, att han hade blivit påkommen med byxorna nere var en lapsus. Han försäkrade att det inte skulle ske igen och om det skulle ske så skulle han ha kalsonger.Vältaligt hade han försvarat moderniseringarna. Redan första söndagen hade gudstjänstbesökarna ökat med 20 %, Han medgav villigt att det kanske inte var just på söndagförmiddagarna, som han skulle hävda sin rätt att jobba hemifrån.
- Jag förstår din iver, hade ordförande Nilsson sagt, att modernisera församlingen, men om 50% av församlingen sover, så är ju 20% ökning i antal besökare inte mycket att hänga i julgranen.
- Jag kan förstå ditt sätt att tänka, sa pastor Helge Anndén, men betänk potentialen. Redan nu på söndag har vi mer att bjuda och det skulle inte förvåna mig om alla tillgängliga platser är upptagna.
Församlingsstyrelsen, som tilltalades av ordet potential föll till föga och beslutade om en månadfs prövotid för nyordningarna.
- Potential, sa konsulten Solknut, jag gillar det ordet. Det låter modernt och trendigt. En församling i tiden. Jag tillstyrker församlingens beslut.
Pastor Helge Anndén lämnade belåtet församlingsstyrelsemötet. Innan han kom ut på stadens gator kollade han att byxorna var på plats och gylfknappar knäppta. Inga fler kommentarer om hans oförmåga att hålla byxorna uppe skulle få ske.
Senare under eftermiddagen så hade skuggförsamlingensstyrelsens medlemmar samlats. De hade diskuterat söndagens mot och medgångar. De var fyllda med nya ideér. Under den tid som ej sångtexter visades på plasmaskärmen, så skulle sköna naturbilder visas, av naturliga skäl helst från det heliga landet. Visserligen hade skolfuxen Kartede menat att Guds natur var lika vacker i Dalarna. Han menade att få församlingsmedlemmar såg skilnad på Siljan och Genesarets sjö. Vatten som vatten.
- Och sade chakuturisten Ben Benson, så ska vi ha ett kyrkkaffe värt namnet. Jag har införskaffat små serveringsbord som lämpligen kan placeras vid varje fåtölj.
Det var en annorlunda syn som mötte den nästkommande söndagens kyrkobesökare. Fåtöljerna gapade välkomnande till var och en. De små serveringsborden var bra att lägga ifrån sig nyckelknippor och damväskor på.
Potentialen var sann. Varenda fåtölj var upptagen. De förväntansfulla tittade på pastor Anndén, som med byxorna på trädde fram inför menigheten.
- Välkomna att fira gudstjänst med oss idag, inledde han helt traditionellt. Under preludiet kommer församlingens kyrkvärdar och värdinnor att ta upp era beställningar på färdkost. Ja den resa vi tillsammans ska göra nu kan fodra färdkost. Vi ser helst att ni inte väljer hårda tilltugg. Nä beställ sockerkaka och tigerkaka. Kaffe och te kommer också att serveras. Kostnaden för det hela är inräknat i kollekten, så tänka gärna på att öka ditt givande med en tia eller två. SDkulle ni mot förmodan välja hårda kakor, så se till att tugga i takt.
Under det att drycker serverades och huvudsakligen mjuka kakor delades ut sjöng försanlingen texten som flimrade mot dem från plasmaskärmen
De hadealla njutfullt tuggat och sörplat varma drycker medan pastor Anndén förkunnat det ord han för dagen fått sig givet. Belåtna smackande följde på pastorns konstaterande att Jesus rensade tempelgården från krämare och växlare. Ni har gjort herrens hus till en serveringslokal. Hörbara njutningsfulla smackande instämde i pastorns slutsatser.
Ja se detta var verkligen ett kyrkkaffe, som sent skulle glömmas.
- Hur ska vi toppa detta, undrade Kartede efter gudstjänsten.
- Ähhh, vi kan klämma in ytterligare 30 fåtöljer, sa chakuturisten.
- Undratr om vi kan förmå systrarna att bära kortkort, sa konsulten Solknut, som plötsligen hade lagt sig i utvärderingen.
- Söndagsmys, myste Solknut!
Det var ingen som pekade finger åt pastorn på hans väg hem. Ja frånsett gamla fröken Nilsson förståss hon skrattade fortfarande så att löständerna skallrade när hennes blick föll på pastorn.
Pastor Helge Anndén beslöt att inte fästa någon uppmärksamhet åt gamla fröken Nilssons skratt, Det är det pris man får betala för att vara Herrens tjänare tänkte han.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar