onsdag 13 november 2013

Kvinnan som borde sovit i sin egen säng. Del 5

Pastor Fromblad hörde hur mannen ropade något efter  honom.
Orden förblev ohörda. Hjärtat slog hårt och han smakade rädslan. Puben Tre Bröders entre lyste välkomnande och han lät sig uppslukas av ölhaket. Det var inte många människor där. I ett hörn satt tre herrar och smuttade sakta på varsin skummande öl. mellan klunkarna diskuterade de högljutt det svenska fotbollslandslagets chanser i det kommande playoffet mot Portugal. Det var tydligt att en av männen fann mittfältaren Anders plats i laget, som mycket diskutabelt.
- Hans ben är trötta och ahn springer för det mesta bakåt med bollen!
- Du kan inte bortse från hans rutin. Kan man läsa spelet behöver man inte springa benen av sig.
- Sprungit benen av sig har han redan gjort. Numer går han fotboll!
- Trodde du som gammal vänsterhalv skulle förstå hans storhet.
- Du servitören, kan vi få en omgång till?
Pastorn försvann ur hörhåll och sjönk ner vid ett bord i andra sidan lokalen. Kata-Lina hade inte anlänt.
Han beställde en folköl av tjeckiskt ursprung och en macka med pastej. Han lät sig väl smaka. Smörgåsen var snart uååäten och det skummande ölet, nästan urdrucket. Han tittade på klockan. Kata-Lina skulle vara här för en halvtimme sedan. Han plockade fram sin mobiltelefon. Han slog eftertänksamt numnret till Kata-Lina.
Svarssignal. Det tutade i luren. Inte en gång, inte två gånger. Många gånger gick signalen fram, men ingen svarade. Han förmodade att hon blivit försenat under resan till puben. Han drack ur ölen. Han knäpptemed fingrana och servitören kom fram.
- Jag vill betala, mitt sällskap kommer tydligen inte.
- Det blir 86 kronor.
Pastorn räckte över en hundralapp.
- Det är jämt så, sa han och skyndade ut.
Han stannade utanför puben och tände en cigarill. Han visste att många av hans församlingsmedlemmar tyckte illavara att han rökte, men han försökte sköta det snyggt. Han drog begärligt in den söta men fräna röken. Ändå underligt, hur en cigarill kan lugna nerverna, tänkte han.
Han stod lutad mot väggen utanför puben Tre Bröder. Cigarillens askpelare blev allt längre. Han slog av askan mot väggen. Ett par sista bloss och hab skulle bege sig hemåt. Han lät cigarillen försvinna ner i den askkopp, som fanns utanför entren.
Han började gå hemåt.
Han hörde sirenerna från polisbilar, som kom allt närmre. De passerade honom i hög fart och blåljuset skapade dansande skuggor på väggarna. Han tittade efter bilarna som försvann in på en tvärgata. Han funderade på, om det möjligen var så att mannen han kastat omkull kunde vara orsaken till denna aktivitet.
Pastorn kände sig manad att göra rätt för sig. Han vände och började gå åt det håll, som polisbilarna kört.
Han svängde in på tvärgatan. Han såg polisbilarna stå parkerade 100 meter längre fram. Fortfarande var blåljuset påslaget och kastade sitt dansande ljus mot husfasaderna.
När han kom närmare såg han den storvuxne polismannen stå böjd över en kropp, som låg på gatan. Han försökte komma förbi avspärrningemn, men motades frenetisktbort av en kvinnlig polis. Så mycket hann han se, att det inte var mannen han brottat ner.
- Nämen se pastorn, sa den storvuxne, bad jag dig inte hålla dig borta från mystifikationer?
- Jag trodde...
Han blev tyst. Med förvåning såg han på den döda. Polisteknikerna vände på  kroppen. Det var en kvinna.
- Så brottslingen återvänder alltid till brottsplatsen, skrockade den storvuxne hotfullt!
- Men det är ju Kata-Lina, jag ahde en träff med henne, men hon kom aldrig!
- Jasså, han erkänner att han skulle träffa henne! Vad hade ni  ihop. Inte att jag inte förstår, det var ett grannt fruntimmer. Hur länge hade ni  haft en affär.
- Det är inte alls så. Jag har bara träffat henne ett par gånger innan och alltid i sällskap med min hustru. De två var väninnor. Hon ringde mig strax efter det ni gott och bad om ett möte på puben. Hon hade något att säga om min frus och grosshandlarens affärer.
- Underligt, grosshandlaren förnekar med bestämdhet att han haft några affärer med er hustru. Han har...
Här böjde sig polismannen fram mot pastorn och sa med betydligt lägre röst.
... Han har fört fram teorin att ni har mördat er hustru, för att komma åt försäkringspengar. Du har tydligen stora spelskulder?
Det sista sas mer som en anklagelse.
- Ja, sa pastorn, jag har haft en del otur på nätet, då det gäller spel, men aldrig att jag skulle göra något sådant hemskt.
- Vi får följa upp det här.
- Kommissarien!
En av de yngre polisteknikerna kom fram och höll fram en plastpåse.
- Se här! Den här ser bekannt ut!
Kommissarien vred på påsen och då såg pastorn.
Det var en dolk med sirligt utskuret skaft!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar