Avlyssnat på avdelningen för ludna resenärer!

I av delningen för ludna resenärer satt Vallbybloggaren  och halvslumrade. Han var på hemväg från systers bröllop på gutarnas ö. Vallbybloggaren har väldigt svårt för att sova på saker som rör sig i luft, över mark och genom vatten. Men halvslumra går bra. Ena handen kliade luden medresenär bakom örat. Snett bakom honom sitter två äldre damer. De har med sig vad jag och unga sondottern kallar för en bobohund. En svart satt hund, ungefär lika hög som den är bred och bara något längre mellan nos och svans. De konverserar högt och ljudligt. Måhända är nedsatt hörsel hos båda orsaken till detta. Vallbybloggaren kunde inte undvika deras samtal.

- Åh kommer du med frukost, det var bra det!
- Ja vi får dela på det här. En frukost räcker till oss båda.
- Ja vi behöver inte äta så mycket.
- Ta av locket på kaffemuggen innan du häller i mjölken.
- Är det mjölk i kaffet?
- Nä, du måste ta av locket.
- Vi kan dela på brödet, det är två sorter. Så ta du en halva av ena och en halva av det andra!
-  Vill du ha skinka?
- Jag kan nöja mig med ost! Vill du ha Youghurt eller Juice?
- Jag kan nog ta juicen!
- Ja gör det så tar jag youhurten!
- Jag vill nog ha lite youhurt med!
- Jag äter halva youghurten. Sen äter du resten.
- Jag var med Frasse till vetrinären!
- Jasså var det något fel på honom.
- Ja han behövde insulin. Tre streck ska han ha varje dag! Men jag klarar det inte.
- Du som varit inom sjukvården hela ditt liv!
- Jo men mina patienter satt mestadels stilla och så morrade det ytterst sällan!
- Åt han något i går då?
- Jo han fick hackad oxfilé och det estimerade han. jag får nog gå till vetrinären när vi kommer hem.
- Ja, det finns en bra på Luntmakargatan. Han är snäll och när jag hade katt gick vi jämt dit.
- Finns han kvar då, det är ju femton år sedan din katt gick bort.
- Ja, se det vet jag inte, men han var väldigt bra och hade en mottagning på Luntmakargatan. jag tycker du ska gå dit!
- Nja, jag går nog till min gamla vanliga. Han i Visby hade så bråttom, men jag fick insulin av honom i alla fall!
- Har du sett den store hunden, det är nog en sådan där golden retriever.
- Den var väldigt stor, men inte är det en golden är den inte för stor.
- Ja jag vet inte, men stor är den.
- Hur var det nu, sa jag att Frasse behöver insulin. Tre streck varje gång!
- Du jag ska gå bort med skräpet!
- kan du tala om hur stor del min är av resan. Jag ska betala i vart fall min del.
- Jo men du behöver inte, du betalade ju för maten!
- Rätt ska vara rätt. Du det är en stor hund!
- Ja väldigt stor, men han verkar snäll.
- Se så tillgivet han tittar på den unga flickan!
- Ja men du, då räknar du bort de 350 jag betalade. Hur mycket ska jag betala då?
- Oj försvann hon. Jaja vi får ta det hemma då!

Så kan det gå till på avdelningen för ludna resenärer. Det är tur de inte har något ljud på, då de visar film!