Vid flodens strand där jag bor

Det var en sommarmorgon för ej så länge sen. Hon kom gående nedför slänte vid floden där jag bor.
Den unga bar en blommig klänning, hennes fötter sakna skor.
Morgonsolens strålar lekte glänsande i hennes hår.
Med hallonröda läppar hon log mot gammal man.
- Säg har du någon frukost att bjuda på? Min natt har varit lång och hungern den är stor!
- Nog ska jag kunna göra en omelett. En smörgås med pastej och kaffen med mjölk ska jag kunda bjuda unga fröken på.
Smörblomsgul vilar omelet på tallriken, som jag bär. På brickan finns en kopp med mjölkspädd kaffetår och vid dess sita en smörgås med pastej fått rum.
De sittern ner vid stranden och hallonröda läppar dricker mjukt mjölspädd kaffetår.
- Säg varför är du utan skor och varför var din natt så lång?
- Jag var på väg från ortens gamla kapell, när jag blev distraherad. På en bänk i stadens park satt en ensam sjöman från Peru. Vi började att tala och timman den blev sen. Hans mörka lockar fångade min blick. Kolsvarta ögon log mot mig i den sena natt. När jag skulle gå så frågade han mig frankt. Vill du bliva min egen sjömansfru,
Några sådana planer fanns inte i mitt unga bröst. Jag måste först gå färdigt nionde klass innan män får fånga mig totalt. Han lovade att skriva, när han kom till Rotterdam och åter ställa frågan om jag ville bli hans sjömansfru. Jag skynde bort så hastigt att skorna dom blev kvar. Får jag åter igen den frågan, så säger jag mitt nej. Ska jag söka make, så söker jag hemmavid. Att bli gift med en sjöman från peru är inget jag vill bli. En skomakare från Vallby är mera i min smak.
Den gamle tittade med morgonblick på den unga på hans strand. Hon var en vacker bild en spegling av sin mor. Han såg hur smörblomsgul omelett hastigt försvinna.
- Nä du min far, nu får jag gå och leta reda på mina skor. Har man en blommig klänning, ska man inte vara utan skor.
Det är ej alltid så lätt för gammal man att följa ungdomens logik, men någonstans vid en parkbänk ska hon finna sina skor.
Hallonröda läppar säger tack och hej på dig. Hon menar att de ses längre fram på dan.
-Och det kan jag lova dig att inte blir jag fru till en sjöman från Peru!
Det var en sommarmorgon för ej så länge sen. Hon gick uppför slänten vid floden där jag bor. Hon söker sina skor, vid en parkbänk någonstans!