Nonsens i skogens djup

Den karga tundran omgavs av en stor sild villande skog.
Det hände en morgon att Vallbybloggaren med ludet  sällskapp förirrade sig in i denna träd- och snårbeklädda labyrint.

Det är farligt att irra i denna villande skog. Här finns otäcka ting, som hotar. Här finns trolskt dunkelt som kastar vandraren ini ett vågrätt vertigo. Man kan inte lita på de ting som gömmer sig bland lingonris och sly.
Som den människo- och djur-älskande varelse som Vallbybloggaren är, vill han påtala att skogstroll, skogsrån och skogsbär ej bör underskattas.
-Skogsbär!
Jag hör invändningen och noterar de lystna blickarna från bärälskande läsare. Det bör då berättas att skogsbär inte sällan är hem åt små äckliga vita och gula larver. larver som är för slöa att förflytta sig tills tällen där mat finnes. Istället väljer de sin boplats i det som också är mat.
Bak aspelöv och lindelöv står en man med stav och turban. Han skriker ut sin fasa när bergtrollet Holger killar ett lingon under hakan.
- Skogstroll ska inte vänslas med lingon, skriker en man med vandringsstav och turban, ett skogstroll ska sitta i skogens djup och räkna trollguld och äta morgongröt av skogens alla nötter.
Skogstrollet Holger tittar förvånad på sihken från Bombay. Han vinkar trotsigt med hårig hand och med trollkliv försvinner han bak närmasta snår.
- Så ska ett skogstroll hanteras, sa sihken med vandringsstav och turban.
Han försvinner bak ett hallonsnår ivrigt följande skogsråets lockande skratt.
Bland blåbärsris och lingonris slingrar sig en färgglad reptil. Den väser hotfullt mot allt i sin väg. Ekooxar, tusenfotingar och andra kryp rusar med skräck i blick till närmsta gömsle. Den färglada reptilen är på rymmen från en trerummare. Värmen söker den som törstiga valpar söker modersmjölk. På värmande häll lapar den solljuset.
Det är farligt i villande skog.
Inte minst bör den ovane skogsirraren se upp för de lömska svamparna. Man kan tycka att kantarellen är en snäll en. Men se upp den lömska kantarellen slåss med pinnar och sten. Det finns flera sannfärdiga historier om hur lömska kantareller överfallit och sauterat oförsiktiga svampletare.
Du skogsirrare kan få en smäll på din knopp av en ouppfostrad sopp.  Ja man kan få sig en riktig sopperkutt av en rebellisk sopp. De ser så ofarliga ut, men skenet bedrar. Se opp för en sopp, är det råd man vill ge till den som ej har vana att snubbla på sten och uppskjutande rotsystem i villande skog.
Den villande skogens bör ej bevandras av den som ej har för vana att finna sin stig mellan vilda svampar, giriga skogstroll och lockande skogsrån. Nu ska ni veta att ett undantag finns, en kvinna fann en gång sin Stig under en skogspromenad. men det var nog mer tur än skicklighet.
Villande skog är farlig.
Tacka vet jag storstadsdjungeln, där fins det svamp på burk!