Dörrnasare och dito telefon

Det är säkert många, som i likhet med Vallbybloggaren ondgjort och ondgör sig av dessa inkräktare på en skön hemmavaro.
Nasarna är tillbaka!

Tidigt i min ungdom var det skärslipare eller vad de kallades. Med cykel , som i en handvändning gjordes om till slipmaskin, for de runt och bad om att få hjälpa husmödrarna slipa sina vapen! Eller så var det någon representant för några som suttit och tillverkat vispar eller korgar av grenar.
Så är det inte idag inte en skärslipare eller vispförsäljare så långt ögat kan se!
Istället är det ungdomar med syora ID-kort hängande i band om halsen, som med osedvanlig svada vill erbjuda, kabelteveabbonemang, ny elleverantör eller telfonabbonemang. Medelst telefon erbjuds såväl tidningsabbonemang och lotter.
Inte en representant för Jehovas Vittne på denna sidan horisonten!
- Hejsan jag heter Pelle och ringer för Postkodslotteriet! Bor du fortfarande på postnummerområdet?
- Ja!
- Har du sett Postkodslotteriets program på teve?
- Nej!
- Du kan nu få dina lotter till ett superbra pris!
- Om det är mina lotter varför ska jag då betala?
- Vi har jättemånga människor som köper våra lotter och just nu har vi en kampanj!
- Om det är så många som köper era lotter varför behöver ni då en kampanj?
- 929 000 perosner har våra lotter! När du får dina lotter, så får du också ett superlyxigt bäddset!
- Vad var det du sålde? Bäddset eller lotter?
- Är du intesserad av att få dina lotter, så du kan vara med i kommande dragningar?
- Får jag dom? Tyckte du sa att de kostade?
  Hursom helst när går ditt favoritprohram på teve? Om du ger mig ditt nummer kan jag ringa upp dig då!
Här avbröts telefonkommunikationen  och vallbybloggaren blev utan såväl lotter som bäddset!

På rad tågar de

Långt innan solen lämnat sin molnulligga bädd var vallbybloggaren och sambon vakna. En första tidig promenad för att dränera sytemen, i vart fall sambons system. Vallbybloggaren sköter av estetiska skäl sådan tomning inomhus.
Innan vi lämnade trevna stuga hade vallbybloggaren åhört en intervju från Daegu. Den svenska reportern intervjuade den sydafrikanska löparen Caster Semenya. Det är förståligt att medtävlare och andra hyser sina dubier huruvida Caster är en man eller kvinna. Den mörkt beslöjade rösten ger mer associationer till mer maskulina idrottsutövare. Så det är väl helt förståligt att Vallbybloggaren lämnade stugan gnolande på melodin
Åh hon ser ut som en karl
åh hon låter som en karl
åh hon springer som en karl gör....

Väl tillbaka stugvärmen så smakade koppen med nybruggt kaffe och en frukostsmörgås väldigt bra. Hjärnan väcktes med att lösa sudoku i gratistidningen, som löst sina kvalitetsproblem med att bara rapporterade fel avgör kvalite. Upptäckta men ej rapporterade fel får tidningsägarna att belåtet slicka sig om läpparna.

Dock stod det inte på förrän sambon ville ut igen. Troligen är det förekomsten av feminina hundar som löpande avger teakolja, som lockar. Nåväl Vallbybloggaren har inget emot att gu ut, nu när solen lyser mer värmande än den i sin frånvaro gjorde tidigare på morgonen.
På sin väg från Vallbyleden mot Vallby centrum, så mötte de två dem... igen!
Dessa hungriga elever från gymnasieskolan, som egentligen är fyra gymnasieskolor! Likt den bibliska Simpson så åt de gående.Ivrigt konsumerande så kallade subs och intagande flytande föda i form av energidryck. En och annan föredrog Coca Cola. En elev skulle tydligen låta den tidiga första eller andra frukosten bestå av en påse marsmellows och återigen dessa parfymerade energidrycker. Duracellämmeltåget bestod av inte mindre än 32 elever, som alla lyckliggjort den lokala ICA-handlaren med sina utlägg för tidig skollunch!
Vallbybloggaren har ny klarat av kvällens sändningar från Daegu. NU åter står en kamp mellan Dobido och Fotbollsmatch från Budapest innan morgonens sändningar från Korea börjar fram på småtimmarna.

Milstolpe?

Det har nu gått cirka tre månader sedan Vallbybloggaren påbörjade att utrycka sig skriftligen i denna blogg. Många gånger kanske inte inspirationen funnits där. Vissa dagar har inte orken varit där.  Han har till och med blivit anropad som "Vallbybloggaren" ute på bygden!

Nästan 85 bloggartiklar har det blivit och minst 2500 besök har gästat bloggsidorna. Nu kan man ju tycka att dessa siffror inte är något märkvärdigt alls. Storbloggarna lär ju ha tiotusentals besöäkare per dag minst! Fast å andra sidan så har vallbybloggarens intention aldrig varit att nå tiotusentals läsare per dag. Skriva blogg gör han mest för att det roar honom att finna ord och notera vad han sett och upplevt. Skulle det sedan roa andra så är det bonus och glada tillrop gör sambon svansviftande glad!
Vad som däremot förvånat Vallbybloggaren mycket är den internationella spridning av läsarkadern. Besökare från minst tio olika nationer har besökt bloggen. Man kan ju bara hoppas att Bloggers översättningsverktyg, gör innehållet någorlunda begripligt.
Nu vet Vallbybloggaren att bakom en del av dessa nationer , så döljs servrar för inte minst svenska mobila bredbandanknytningar. Men i alla fall....
Nu ska Vallbybloggaren dricka kvällskaffe, trots att klockan är halvtre... Händelserna i Daegu förskjuter dygnet.
Fats först blir det en promenad med sambon denna solvarma septemberdag!

En gång är ingen gång

Aldrig har väl det talesättet varit mer på sin plats än efter nattens vandringstävling i Daegu! Under 20 kilometer gjorde att stort antal damer sitt bästa för att hitta den rätta gångarten. Medelst rytmiskt vickande höfter förpassas bålmuskulaturens stryrka till perfekt sträckta ben, för att få maximal fart och ett vägvinnande flyt.
Att denna bedömningssport fortfarande finner sina utövare är för vallbybloggaren en gåta. Man måste nog vara en ivrig utövare för att förstå tjusningen! Den finns säkert, men inte för vallbybloggaren. Han har i och för sig inget emot rytmiskt vickande höfter, men föredrar dessa på andra platser än Daegu!
Då övriga idrottsgrenar för natten lagts i träda, kunde vallbybloggaren återgå till svensk normaltid och tillbringade resten av natten i dvala.
Den tidiga morgonpromenaden med sambon var kylig, inte minst på de platser, som inte nåtts av den uppstigande solen. Det luktade kylig november om morgonen. Vid den lokalt placerade ICA-butiken hade ett antal hungriga gymnasieelever samlats. De köade för inträde i butiken, som ännu var gallerstängd. Verkar som gymnasiekolorna på Vallby får ännu en dag med tonåriga duracellkaniner.
Vid hotellets rökruta hade två ynglingar slagit sig ner och pratade munter med varandra. Vi spenderade en stund tillsammans och samtalade om just ingenting. Vi pratade bland annat om att se sport på teve.
- Jag för min del, sa den ena ynglingen, är en stor beundrare av de , som slår volter och dyker...vad heter det nu...
- Du menar simhopp, sa den alltid uppmärksamme bloggaren.
- Ja just det, när de hoppar från trampoliner... den sporten är jag grymt inne på!
- Jag för min del, sa den andre unge mannen, tycker nog bäst om att titta på vintersport. Det är mysigt sitta hemma och kolla. De är ute i kylan och jag sitter inne!
Vallbybloggaren och sambon lägsnade av sig med instämmande om att tevesport har flera mervärden.
Sambon vände ivrigt hemåt i hopp om att det skulle vankas någon form av morgongodis... lite tidig onsdgsmys! Han hade inte helt fel i sina förhoppningar utan bjöds på tandvårdande tuggpinnar, sådana som är lämpliga för sambos.
Vallbybloggaren satte på kaffet! Snart spred sig den underbara doften i trevna stugan. Dagens morgonmål njöts i tevehörnan. Där förkunnades i nåfot reprisinslag för gårdagen att de två Polarpristagarna festligt hyllats.
Vallbybloggaren vill inte på något sätt förringa vare sig Pattie Smith eller Kronus-kvartetten.
Men...
... han kan inte låta bli att undra vad Polarprisjuryn har emot giganten Paul Simon, som sedan mitten av sextitallet levererat njutbara melodier, inspirerats av musik från flera världsdelar. Klart att Electric Lights Orchestras Jeff Lynne och Beach Boys Brian Wilson också kan räknas bland de som polarprisjuryn förbisett!

Nå nästa är ska någon av dem hyllas...eller hur!

Jetlag i vardagsrummet

Klockan mitt på dagen och vallbybloggaren ska till att äta kvällsvard!
Det är lite besvärligt med tidsomställningen!
För att anpassa sig till de direktsändningar som förekommer från det avlägsna Daegu har vallbybloggaren beslutat att inrätta sin dygnsrytm efter den tid som råder där.
Därför är intag av kvällsvard mitt på dagen helt naturligt.
Det hinner nog bliva en kvällsfika framåt klockan tre med. Innan sambon och vallbybloggaren går ut på nattpromenaden vid fyra.
Klockan är ställd så att den ska väcka vallbybloggaren klockan  två på natten, så förmiddagssändningarna inter missas. En stadig frukost och en morgonpromenad med sambon.

Sedan kan man frossa i unga atleter som hoppar och springer, kastar och stöter. Följa personer som springer lång och kort. Vem som vinner i långa loppet var en ny etiopier, vars namn jag inte minns. Det började på J i vart fall.
Lunch serveras klockan fem på morgonen. Då har de flesta friidrottare tappat sugen och också de dragit sig tillbaka för lunchintag.

Det är spännande med att titta på dessa personer som utan hjälpmedel hoppar långt och högt. Springer fort och fortare. I vissa fall utföres prestationen med olika typer av redskap. Så kallad redskapsidrott!
Nu ska kvällsvarden intas beskådande sådana som med hjälp av en lång pinne låter sin kropp passera över en högt uppsatt pinne. Lite senare ska personer som tar lustiga skutt över uppställda hinder beskådas. Vilket påminner mig om att det är tid ansa häcken!
Sambon visar betydande förståelse för dessa omkastningar av tidschema, men så mutas han med torkade grisöron och då kan han fördra det mesta!

Det är nog så, att det finns en kärlek till udda ordvändningar...

... och då kan vallbybloggaren inte låta bli att kommentera den forskning, som bedrivs vid State University of New York.

Där tror man sig nu funnit en variant av genen DRD4, som gör att risken vara otroGEN fördubblas!

Skriftställaren kan inte låta bli att undra. är det bärarna av varianten av genen DRD4,
...som kallas GENGÅNGARE?

Morgonpromenad med visst inslag av energiintag

Vallbybloggaren har som vanligt vid denna tid på dagen klarat av minst en morgonpromenad med  sambon. Promenaden gick denna dag via Vallby Centrum och ut mot Erikslund. Morgonen är mulen och det känns att den stilla brisen, som smeker hans ansikte, fått lite mer höst i sig!
Han passeras av fyra gymnasister, som tydligen planerar rata skolans lunchservering. Att skolans är en viss underdrift, då det egentligen är fyra skolor i en. Bostadsområdets ICA-butik hade haft besök av de fyra. De mumsade gående i sig kanelsnäckor och drack Energidryck. Mellan tuggorna så hörde Vallbybloggaren huru de välsignade kanelsnäckornas mättande effekt, till skillnad från vad som nu än serverades i skolbespisningen.
Vad detta var gick dock inte att höra. Vältuggad kanelbullemassa lade sordin på skolpojksmumlandet.

Med tanke på den flod av energidryck, som dessa gossar konsumerade, är det lätt att föreställa sig hur de likt Duracellkaniner studsar mellan skolsalsväggarna resten av skoldagen.

Kan väl vara ett gott råd som något för att få gymnasiebespisningen få nöjda kunder... servera kanelsnäckor, chips och energidryck! Visserligen skulle säkert den lokale ICA-handlaren klaga, men bespisningspersonalen skulle vara nöjd...
äntligen äter de upp maten!!!