Vallbybloggaren har varit på morgonpromenad. Små vita hårda,nästan omärkbara snökorn,
smekt av isande nordan, attackerar hans ansikte. Längtan till stugvärme, varmt
kaffe och sändningar från olika vintersportarenor fyller hans
tankar. Den ludne sambon är dock
inte helt med på noterna.
Han har fått upp ett spår. Med nosen som en snöplog, i
det tunna, men allt för tjocka snötäcket, plöjer han en väg för de två. Promenaden blir
längre och längre. Snökornen blir alltmer intima. Söker sig under halsduk och
jacka. Försöker påskynda stegen för att undkomma det väntade, mer märkbara, snöfallet!
Hemkommen i stugan tinar tassarna sakta hos såväl sambo
som hos den gamle på Vallby.
Vallbybloggaren står i köket beredande sjömansbiff. Han
hör hur från påslagen teve hur någon söker förklara varför
danskar anses vara lyckligaste folket i världe. Med uns av förakt frågar personen om
inte Danmark är socialistiskt!
En intervjuade danska svarar, vi föredrar att kalla det
civiliserat!
Ett i sig underligt svar från en misstänkt kannibalistisk nation. I Danmark är det ju många som börjar dagen med att svälja en gammel dansk!
Vallbybloggaren påminner sig den invandrade sociologen
från Chile som yttrade
... att ni här i Sverige...
Ni lever för att arbeta, medan vi snarare arbeta för
att leva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar