S edan en tid tillbaka är Vallbybloggaren ordinerad av utbildad läkare att varje kväll begjuta sina ögon med en droppe av någon undergörande drog. Dessa ögondroppar har levererats i en liten plastflaska. Så liten att den lätt göms bakom en enkrona.
Vallbybloggaren har ingen aning hur många av eventuella läsare, som försökt att själv förbassa en droppe från en behållare in i ögat. Måhända är det skribenten, som är ovanligt klumpig!
Att utföra ordinerad åtgärd utan spegel är helt ogörligt. Innan droppen lämnat behållaren har skribenten snabbt och effektivt, rent instinktivt slutit ögonlocken.
Han såg en lösning på problemet.
Använd spegel!
Ibland undrar man vilken uppfattning ögonläkare har om personer med synnedsättnings kapacitet att betitta sig själv i spegel. Jag lkovar man kan inte droppa ordinerad drog i ögonen med glasögon på.
Jag lovar utan glasögon och med huvudet lätt tillbakalutat, enligt manualen för drogen, så är det inte mycket ögon man ser.
Det gäller att gissa vart i den suddiga spegelbilden, som ögonen är!
Försiktigt för man den lilla plastflaskan upp mot det man förmodar är ögonen.
I en viss vinkel försvinner flaskan och allt man ser är ett par suddiga fingrar!
Försök görs att luta kroppen i opraktisk vinkel... åhh det känns i magmusklerna!
Nytt försök att finna ögonen och helt logiskt nytt misslyckande!
Använder vänsterhanden för att dels hålla ögat öppet och dels låta den utgöra en strimlad bana till det öga som ska begjutas. Kroppen vrids i någon akrobatisk rörelse, samtidigt som huvudet enligt manualen håll bakåtlutas. Det känns i i varenda muskel. Efter ett flera minuter långt gympass är så en droppe av den dyrbara vätskan korrekt applicerad.
Nu återstår det andra ögat.. det öga, som har bäst kapacitet!
Vilket gör att den plats var de dyrbara dropparna ska hamna är än mer suddigt!
Förvånad sambo lutar på huvudet och tittar på Vallbybloggarens akrobatiska övningar! Ett litet leende skymtar på hans lakritssvarta läppar. Han gör en perfekt rollgestaltning av Wodehouses fiktiva betjänt Jeeves. Ni vet han, som visade sin upprördhet, med en nästan osynlig krusning av överläppen.
Nu blir det ännu mer akrobatik!
Den lilla plastflickan skickligt dold bakom suddiga fingrar. Denna invisibilitet löses hjälpligt genom att vrida handen till en onaturlig position. Kroppen lutas i en än mer onaturlig ställning. Flaskans pipettliknande öppning närmar sig ögat.
Aj det blev för nära. En snabb oväntat blinkning får flaskan ur läge och den dyrbara droppen hamnar som en trillande tår på skribentens kind.
Nya ansatser. Nya insatser!
Efter ytterligare fem minuters akrobatik framför spegeln är den dyrbara droppen förpassad till avsedd plats!
Svetten lackar! Musklerna värker!
Vem sjutton behöver ett hemmagym, när man är ordinerad ögondroppar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar