Han förvånade sig själv genom att lägga märke till fågelsången. Olika fåglar, skiftande fjäderprakt. Alla hälsade de morgonen med sitt kvitter. Sqaed tänkte på Fransiscus, som han tyvkte han kände lite bättre efter de få timmarna i Assisi. Han tänkte på Fransiscus predikande för hela Guds skapelse. På djuren som i andakt böjde sina huvuden, när Fransiscus lovade Gud i sin predikan.
Likt de fåglar som sjöng denna morgon så sjöng också Saed, en lovsång till Gud.
" O store Gud, när jag din värld beskådar, som du har skapat med ditt allmaktsord...."
Ja han sjöng den versraden flera gånger, för det var allt han kunde. Huruvida de lyssnande djuren i hotellträdgården böjde sin huvuden kunde han inte avgöra. Men nog tyckte han att den närgågna fågeln, vars namn han inte kände, gjorde sitt bästa för att sjunga en obligatstämma.
Saed duschade länge och väl. Han njöt av den varma jämna strålen av vatten som smekte varje millimeter av hans kropp. Han klädde sig och skyndade ner mot frukostmatsalens ljuvliga gåvor.
Med sin väl fyllda tallrik uppsökte han ett bord vid fönstret och såg ut över landskapet. Servitören frågade artigt om han vill ha kaffe eller te.
- Tack te och jag tar gärna ett glas apelsinjuice med.
Servitören uppfullde snabbt och tjänstvilligt Saeds önskemål. Han lät sig väl smaka av frukosten, när plötsligt den äldre kvinnan stod vid hans sida med en ångande kopp svart kaffe.
- God Morgon Saed, sa hon och gjorde plats för sin kopp på bordet.
Hon slog sig ner mittemot Saed och läppjade njutningsfullt på sitt kaffe.
- Det har hänt saker i natt, som gör att vi får ändra våra planer.
- Vad har hänt, sa Saed med en lätt darrning på rösten.
En begynnande oro började tillta inom honom. Klart att något dumt skulle hända nu, när allt gick så bra.
- Du behöver inte känna oro. Det är bara det att Raffo inte kan följa med oss på resan. Han blev tvungen att resa till norra Rumänien i natt. Några ungersktalande romer där har fått problem och vi måste hjälpa dem till släktingarna i Ungern.
- Jaha och påverkar det vår resa?
- Ser du, nu får jag ingen avlastning i körandet. Så jag har bokat plats på biltåget till Hamburg. Vi får gott om tid att tala om din tjänst. Vi ska stiga på tåget i Alessandria, bara några mil norr om Genua.
- Min tjänst?
- Ja det uppdrag, som du har förberetts för.
- Jag förstår inte.
- Om du tänker tillbaka på din resa, är det något speciellt som du minns. Minns du något tillfälle då du kännt en värme, kraft strömmat genom dig?
- Ja jag minns att ett par personer blivit friska, eller i vart fall mindre sjuka, när jag rört vid dem och bett till Gud att de ska bli friska.
- Det är din tjänst! Vi får prata om det när vi sitter på tåget mot Hamburg!
Saed blev nyfiken och kände lite motvilligt en iver inom sig. De lämnade frukosten för att hämta sitt bagage. Den äldre kvinnan betalade motellräkningen. Den svarta Dodgen vaknade till och morrade belåtet. Motorn otålig att driva bilen framåt brummade förväntansfullt. Snart var de ute på vägen som ledde norrut mot Alessandria. Det var ingen lång resa. Alessandria välkomnade dem med tydliga skyltar, som talade om hur de skulle köra för att komma till biltågets angöringsplats,
De tittade på när en stationsanställd körde upp bilen på järnvägsvagnen. Den syntes tydligt där den stod fastsurrad mellan några mer moderna bilar.
- Det finns en trend, sa den äldre damen, att många församlingar idag drivs, nästan som företag. En del tar till och med inträde, för att få ta del av budskapet. Du ska akta dig för sådana församlingar, de är på fel väg! Budskapet ska alltid erbjudas utan kostnad. Du kommer att få inbjudningar till församlingar, som erbjuder dig mycket pengar för att din tjänst ska få möta sin publik. Du ska akta dig för sådana församlingar, de är på fel väg!
- Jag förstår vad du säger, men du pratar precis som allt var klart. Att jag verkligen skulle få ett uppehållstillstånd i Sverige. Jag vet ju förresten inte vad du heter!
- Jag vet inget om du får tillstånd eller inte. Jag vet bara att Gud gett mig uppdraget att förbereda dig för din tjänst. Vad det gäller mitt namn, så är det inte så viktigt. Men du får gärna kalla mig Elisabeth.
- Okay Elisabeth, det känns faktiskt bättre att du har ett namn.
- Du måste nu börja att förbereda dig för ett liv i gudomlig tjänst. Det betyder att du får aldrig låta den gåva bli herre över ditt liv. Det är inte du som ska använda gåvan, utan Gud eller om du så vill Helig Ande genom dig. Så du måste lära dig, öva upp din lyhördhet för vad Gud talar till dig!
Det blev mycket mer sagt den kvällen medan tåget lämnade Alessandria och strävade norrut. Saed hade mycket att tänka på, när han så småningom la sig tillrätta i överslafen. Det rytmiska passerande över skarvar i rälsen gungade honom raskt in i djup sömn.
- Hamburg nästa stopp!
Konduktören drog en liten vagn, från vilken han serverade te och små runda bullar med en röra av majonäs och skinka i.
- I morgon är jag i Sverige!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar