Vallbybloggaren förlade den ordinarie lunchpromenaden norrut på bostadsområdet. En helt vanlig promenad, där sambon får nosa på sina ludna medhundar och vallbybloggaren växla några ord om väder och vind och om vad tiden går fort.
Han passerade parkeringen vid det decentraliserade hotellet, där under en sommarvecka det parkerats dollargrin vid dollargrin. Så icke nu, nu är det nysemstrades mer slätstrukna fordon som står parkerade där.
Han hälsar glatt på lokalvårdarinnan som besvarar hans leende med ett soligt rent leende.
Under promenaden kastar han ett öga in i restaurangköket och ser flitiga matlagare och matlagerskor förbereda den sena konferenslunchen. En pausande kocka upplyser Skriftställaren om det vankas kycklinggryta för matgästerna.
Han svänger runt hörnet och passerar ingången där den mesta västmanländska lokalradion förut huserade. De två sneddar över gräsmattan och ska passera gatan, då en vit Golf i hög fart passerar dem.
Plötsligt gnisslande bromsar och en dov skrapande duns och Golfen står prydligt parkerad ned vänster framflygel ivrigt kelande en betongsugga. Upp flyger bakluckan och ut hoppar en stor doberman, som hastigt lägsnar av sig.
Ur bilen stiger en dam och en herre.
- Vad f-n gör du, skriker den unga damen upphetsat, du kan väl för f-n inte bara dra i handbromsen så där!
- Jag blev så dj-a kissnödig, försvarade mannen sitt handbromsryckande, och såg en buske som jag tyckte passa.
- Jag blir så s-ns förbannad på dig, du e ju helt pundig i huvet, skriker kvinnan och går bort från bilen med arga uppbragta steg.
- Är det bätter jag pissar i din bil då, motiverar mannen sitt agerande! Det räcker väl för f-n att det stinker byracka i bilen.
- Du säger inte byracka om min hund, din tjockskallige dj-vla pundhuvud, skriker damen och närmar sig åter bilen och mannen.
- Jag skulle kunna lappa till dig, så du inte vet vad som är upp och ner längre, fortsatte kvinnan och närmade sig hotfullt mannen.
Hon hoppade in i bilen, startade densamma och backade ut från vägrenen. Hon rusade motorn och med slirning på kopplingen körde hon hotfullt nära mannen. Han vägrade flytta på sig och med förnuft någorlunda returnerat till kvinnan, så avstod hon att ramma honom.
Hon steg ur bilen lockade på hunden och kommenderade in honom i baksätet, stängde luckan och återvände till förarplatsen.
Hon backade bilen, körden en omväg över gräsmatta och med rusande motor begav hon sig bort mot Skerikesvägen.
- Kör du ifrån mig?
Mannen slog hjälplöst ut med händerna och började sakta gå efter den bortflyende bilen.
När vallbybloggaren och sambon återupptog dräneringspromenaden hördes mannens hjälplösa frågande rop:
- Kör du ifrån mig?
-F-n hon körde ifrån mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar