Oktoberfest i München, men här hemma är det september

Vallbybloggaren i all sin fåkunnighet är ivrig att verka folkbildande.  I staden München pågår just nu den årliga ölfestivalen. Måhända kan det för Vallbybor och andra vara intressant veta var denna festival har sin upprinnelse.....
Den 12 oktober 1810 stod bröllopet mellan prins Ludvig och prinsessan Therese. Fem dagar senare, den 17 oktober, hölls en stor hästkapplöpningstävling för att fira detta bröllop. Platsen kom att kallas för Theresewiese, vilket förklarar att än idag denna fest kallas för ”dieWiesn”. Festligheterna blev firade årligen, med undantag för ofredsår eller epidemier. 1819 övertog staden München arrangemansansvaret.

Innehållet i festligheterna började förskjutas från hästkapplöpning till mer renodlat nöjesfält. 

Det var först i och med 1880 års festival som ”die Wiesn” kom att förknippas med öl. Tidigare rådde utskänkningsförbud. Efter 1880 kom resandet av de stora ölhallarna att bli den stora attraktionen.

Ölet som är bärnstensfärgat, alkoholstarkt och smakstarkt får endast bryggas av Münchenbryggerier.

Det sägs att numera omsätter ”die Wiesn” runt 10 miljarder kronor under de två veckor festen pågår och drygt 6 miljoner öl serveras i de stora öltälten.

Den äldre gentlemannen, som passerade husen vid proAros daglig verksamhet på Vallby,  hade säkert inte besäkt Münchens öltält. Han hade med stor säkerhet införskaffat dryckjom, som gjorde hans gång ostabilt rullande, på betydligt mer nära håll. Högt och tydligt förkunnade han med skrovlig alkoholröst:

- Finska pinnar är bara till för finnar! Danska Wienerbröd är bara till för danskar!

Svenska somrar är bara till för svenskar!

Han tittade uppfodrande på de vandrare han mötte, men ingen besvarade hans uttalande.

Möjligen noterade de tyst och eftertänksamt att rysk vodka bara är för ryssar och tysk ök bara för tyskar.

Själv valde vallbybloggaren att tillsammans med sambon styra kosan hemåt för att förbereda kvällens fotbollskväll tillsammans med  en god vän! Nästa år har vi varit goa vänner i femtio år...tänka sig vad tiden rinner iväg!