Vallbybloggaren vaknade. Satte sig rakt upp. Gned fundersamt hakan. Var det dröm eller verklighet? Döm själva!
Det var dammigt, smutsigt, varmt. Man rev sig på kvistar. Den brännande höstsolen frestade plockarna till ideliga pauser!
I enlighet med regionens dryckeskultur, så var det inte enbart vatten som brukades för att behålla vätskebalansen.
Måhända det var denna blandning av svaga och starka drycker, som gjorde eftermiddagarna och tidiga kvällar näst intill omöjliga att uppleva i vaket tillstånd..
Denna speciella dag hade inte startat eller förlöpt annorlunda än andra plockardagar. I det fall man nu ska leta skillnader, så kunde man se att det vid dagens slut fanns inte fler oliver att plocka.
Kar, plastsäckar, säckar av juteväv och en och annan plastkasse var till brädden fyllda.
Olivlundens besittare kände sig förnöjd och belåten. Tittade tacksamt på de fyllda behållarna och konstaterade, att det kommande årets förbrukning av virgin oil var räddad.
Det fanns dock en överraskning i beredskap, det fanns en olivlund till!
En inomhusodling.
Något konfunderade följde vi olivlundsbesittaren in i det stora slottsliknande huset. Genom ett virrvarr av korridorer och genom stora magnifika rum, nådde vi till slut det lilla rummet.
Det lilla rummet innehöll förutom badkar, bidé också en bonzaiodling av olivträd. Man fick ha en större lupp för att över huvud taget se frukterna.
Nåväl, du tappra skara av rutinerade olivplockare knäna böj och fram med pimcetterna. Hela natten höll de på och plockade knappt knapphålsstora oliver. Tandborstglas efter tandborstglas fylldes.I neonlampans sken fann de arla om morgonen att hela skörden rymdes i en plastkasse från hemlandets apotek.
Trötta lutade sig de rutinerade plockarna mot badrumsväggen och föll stående i en kort orolig slummerdvala. En solstråle letade sig in genom det öppna fönstret och killade vallbybloggaren på näsan.
Han gjorde en hastig rörelse med handen, som han ville vifta bort solstrålen.
. O liv igen , ropade gruppens lustigkurre!
Det visade sig senare under dagen att dessa bonzaioliver var värda sin vikt i saffran. Från denna skörd av bonzaioliver kunde pressare framställa en "Mini Virgin Oil", som i små flaskor såldes till de mest renommerade restauranger världen runt.
Den numer välbärgade vallbybloggaren hälsar vinkande till Vallbys medborgare, då han färdas på stadsdelens gator i en olivgrön Bentley!
Så kom inte å säg , att det inte lönar sig plocka oliver med pincett!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar