Trots att solen lyste med sin frånvaro fann sambon ingen skugga.
I väntan på den stora invasionen i nästa vecka hukade tre combihuliganer bakom lås och bom vid Hotellparkeringen på Vallby. På den öppna parkeringen sågs en minijapan gömma sig bakom lönnstammen.
Seniordamen frågade för tredje dagen i rad hur gammal sambon blivit.
-Nä, nu får han nog flytta. Han klarar sig inte själv längre.
- De skulle komma hem på söndagen. De kom redan igår. Hon orkade nog inte med honom längre.Utan att lyssna talade seniordamen om hur han gått in på servicehuset och bytt sin rullator mot en käpp. Han hade levt rövare ett tag, då han inte kom ihåg var han hade parkerat rullatorn.
Vid centrum mötte vi en från Turkiet invandrad man.
Han berättade om en resa till Turkiet nyligen. Hur han vandrat på sin hemstads gator. Inga ansikten han kände. Gamla landmärken var borta. Det var svårt att orientera sig.
- Jag besökte mitt hemland, men det var inte hemma!
Vallbybloggaren nickade igenkännande och mindes besök i hemstaden.
Mammas gata.
Nä, inte längre. Bara 60 mil bort och alla är främmande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar